Först lite kort om matchen. Chelsea var i samma situation förra året mot Spurs. Då redde man ut det och gick vidare i FA- cupen. Nu tappade man ledningen och var riktigt nära att förlora. Skillnaden heter Avram Grant. När man har relativ kontroll över matchen, varför sätta in en tredje mittback med tjugo minuter kvar? Tar ut Kalou som varit pigg och precis innan runnit igenom gång på gång. Varför backa hem och låta Spurs pumpa på med bollar hela tiden? Hade bara enstaka ströanfall efter bytet, trots de lyckas Cole göra 4-3. Då byter Grant ut Cole och låter laget sjunka ner ännu mera. Det är andra gången på mindre än en månad som Ramos manövrerar ut Grant totalt och verkligen visar att han är inget ämne för en toppklubb. Newcastle lär väl vara intresserade när Abra får nog. Brukar anställa högt mediokra tränare.
Keegan har väl knappast rosat marknaden och det förstår man när man hör de historier som berättas från spelarna. Under tiden han tränade Man City hade han inte ett enda pass som var inriktat på försvarsspel. När The Magpies skulle möta Arsenal för att tag sedan ingick i hans "taktiksnack" bland annat: "Arsenal har ett bra passningsspel. Då måste vi ha ett bättre". Oslagbart.
Under vår inkilning(Nej Albin, inga AIK-galgar) för två år sedan hinkades det öl som aldrig förr. Det fick som följd att jag inte kunde dricka det alls under ett år. Nu har jag börjat vänja mig igen. Det har känts ganska kasst att sitta med en cider medans alla andra druckit öl för glatta livet. Äntligen kan jag joina dom och vara tuff jag med! Så på lördag, på Oscars fest, tänkte jag köra en bara-öl-kväll. Givetvis bestående av Fosters och San Miguel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ahh, San Miguel! The Memories...
Hello. This post is likeable, and your blog is very interesting, congratulations :-). I will add in my blogroll =). If possible gives a last there on my blog, it is about the Servidor, I hope you enjoy. The address is http://servidor-brasil.blogspot.com. A hug.
Kan du skriva något nytt nån gång? Skriv om något roligt som jag kan skratta åt.
Nu slutar jag gå in på din blogg för att kolla om du har uppdaterat. För du är ju sämst på det. Dessutom är det flera dagar sen jag pratade med dig på msn, en eller två dagar åtminstone. Ska bara kolla så att du lever.
En mängd forskning visar att hemförhållandena inverkar på barns
utbildningsframgångar (se t.ex. referenser i Erikson och Jonsson
1993). Föräldrarnas utbildning, hushållets samhällsklass, familjens
ekonomi, sammansättning och sociala nätverk har betydelse för
såväl barns skolprestationer som för deras utbildningsval. Det kan
sammanfattas som att de ekonomiska, utbildningsmässiga, kulturella
och sociala resurser – eller ”kapital” – som barn har med sig
hemifrån är viktiga för hur de presterar i skolan och vilka utbildningsval
de gör. Den inverkan som det sociala ursprunget har är
emellertid vidare än så: resurserna påverkar förstås också vilket
bostadsområde man bor i och – delvis därför – vilken skola man går
i och därmed skolprestationerna (Erikson 1994).
Den mest traditionella förklaringen till ojämlikhet i utbildning är
att fattiga föräldrar har svårare att finansiera barnens skolgång.
Detta är fortfarande en sanning i stora delar av världen, men i
många moderna länder i den rika delen av världen är utbildning för
barn – åtminstone grundutbildning – gratis; och högre utbildning
är normalt sett starkt subventionerad.
Föräldrarnas utbildning är en av de mest centrala – i dagens Sverige
sannolikt den enskilt viktigaste – resursen för barns skolgång
(Erikson och Jonsson 1993). Det har flera orsaker. För det första
överför välutbildade föräldrar genom socialisationen egenskaper
som belönas i skolan, t.ex. kognitiv och verbal förmåga. För det
andra kan de i högre grad hjälpa sina barn med skolarbetet (framför
allt läxor), dvs. fungera som en extra lärare. Detta är ofta förbisett,
men ett sådant stöd gör troligen att barn med dessa resurser
påräknar ett föräldrastöd som gör att de kan vara mer offensiva i
sina utbildningsval än sina kamrater med lågutbildade föräldrar. För
det tredje besitter välutbildade föräldrar information om utbildningssystemet,
såväl om hur man skall bete sig strategiskt i skolan
(t.ex. vilka ämnen man skall satsa på) som vilka utbildningsval som är de mest fördelaktiga (jfr Lindblad 1994). För det fjärde värderar
akademiskt utbildade föräldrar i genomsnitt utbildning högre,
vilket höjer barnens aspirationsnivå – detta kan yttra sig på så sätt
att det för barn till välutbildade föräldrar är en självklarhet att gå
vidare till studieförberedande gymnasielinjer, att valet av nivå närmast
är oreflekterat.3 Ett indirekt belägg för detta är att barn till
forskarutbildade föräldrar har en betydligt högre övergång till
forskarutbildning än andra barn, även kontrollerat för andra socioekonomiska
faktorer (Erikson och Jonsson 1994b).
Den beskrivning av barns resurser som vi gjort i detta kapitel är en
viktig del av de yngres levnadsnivå. Att ha ekonomiskt svängrum,
att ha goda sociala relationer, att ha föräldrar med hög utbildning
och mycket kulturellt kapital är fördelaktigt för barn i många
aspekter – även om dessa resurser naturligtvis inte är de enda som
gynnar barn.
Skicka en kommentar